My Surface Book

———————– Surface design/ Ytlig design by Ulla Gustavsson ———————– All designs are Copyright protected: www.virtuelli.se

Månad: november, 2012

Ruff lokal, tufft arbete

Vi har tittat flera gånger på de här bilderna och skrattat åt vår optimism när det gäller vår renovering av lokalen. Jag nämnde i mitt förra inlägg om en renovering, men det var nummer två, den som dåvarande fastighetsägaren utförde i hela fastigheten.
Med vår begränsade budget fick det bli vit färg, billigaste nålfiltsmattan på det fula ojämna golvet i det yttre rummet, Tretex-skivor täckta med glasfiberväv över de förstörda kakelväggarna. I de inre rummen där det var gropar i golvet efter läckande bilbatterier, spacklades och målades golven.
Allt tog ett år på vår fritid. Vi hade alla extrajobb och försökte göra lite mönster emellanåt. Birgitta hade ett stort uppdrag för IKEA och höll på att få magsår på kuppen.
När vi väl fått ordning på allt hade vi många skojiga oförglömliga fester utöver vardagsarbetet.

foto: Alex Karanikas

Här är det Bitte Hassan och jag som ser rätt irriterade ut, undrar vem som säger vad till oss? Det har jag glömt. Till höger är det vår kompis som hjälper oss att måla i rummet ut mot gatan.

foto: Alex Karanikas

Det innersta rummet med ”golv snäppet bättre än stampat jordgolv”. Alla väggarna var bubbliga, masonitklädda och målade i typisk industrigrå färg med svarta oljefläckar.

foto: Alex Karanikas

foto: Alex Karanikas

I vänstra fönstret kan man ana den omtalde hyllan med ”potensial”. Skyltfönstren använde vi mycket och visade vad vi hade gjort.

foto: Alex Karanikas

foto: Alex Karanikas

Bitte Hassan i ett av de inre rummen, spackling har påbörjats.

foto: Alex Karanikas

Uschrum, duschrum. Jag fick en rejäl stöt när jag skulle rengöra väggarna.

foto: Alex Karanikas

Här är det jag som fått ett telefonsamtal, det ser ut att var ett trevligt.

Katten 2

Nu hoppar jag lite i Kattens historia. Vid det här tillfället är tidningen Habit och intervjuar och fotograferar oss. Lokalen är nyrenoverad och Ingrid, jag och Birgitta poserar stolt framför vår nymålade Katten-skylt, nu i enbart svartvitt och utan ”Textilverkstan”. Tiden är sent 80-tal eller tidigt 90. På de andra bilderna poserar vi tillsammans med våra tyger. Det gula randiga med stiliserade blommor och det blommiga till höger på väggen är Ingrids design. Det gula och blå på väggen samt det rödrandiga är Birgittas. Lövmönstret med sågtandade löv är mitt och det har jag visat i ett tidigare inlägg.

Mera Tjingpax

Här i bloggen From My Backyard, kan ni bl. a. läsa om Hanne som har butiken Tjingpax
http://formmybackyard.blogspot.se/2012/10/hemma-hos-hanne.html 
Jättefina bilder av Martin Stenmark från Hannes eget hem.

foto: Martin Stenmark

Tjingpax

Min väninna, Hanne, har en liten mysig butik på Essinge Brogata där hon säljer vintageprylar och möbler som hon handplockat. I helgen är det julmarknad. Butiken heter Tjingpax (först att tjinga får paxa och det är bäst att skynda sig på för att få godbitarna).

Textilverkstan Katten

foto: Isa Öhman

Något år efter att vi slutat Konstfack var vi fem klasskamrater som sökte efter en gemensam arbetslokal. Vi hade haft några tillfälliga i olika konstellationer, vid Jästfabriken i Rotebro och på Bryggargatan i Stockholm.
Vi hittade en lokal på Katarina bangata på Söder. Året var 1980 och det coola Södermalm fanns inte ännu, men mysigt var det. Vi hittade en f.d. bilelektrisk verkstad, damen som var innehavare ville ha en överlåtelsesumma som vi tyckte var OK. Efteråt har vi nog tyckt att vi var väldigt optimistiska med tanke på lokalens standard. Det såg minst sagt krigsskadat ut och golvet var ”snäppet bättre än stampat jordgolv” som en av mina kollegor uttryckte det. Hon påstod också att det var en svängd hylla på den rundade väggen mot trapphuset som avgjorde att lokalen hade en potential.
Vad skulle vi då kalla oss som grupp? Det var den aktuella situationen då, man skulle vara en grupp, 10-grupp eller textilgrupp. Det fick bli Textilverkstan Katten. Kollektiv låg i tiden att vara individualist var inte politiskt korrekt. I själva verket var vi fem individer med fem olika viljor som hade rätt svårt att samarbeta om ett gemensamt projekt. Det var lokalen som fick ett namn egentligen. Fast en del syntes vi tillsammans och det ska jag berätta mera om sen.
Vi var fyra som jobbade med mönster, Birgitta Nyhrén, Bitte Hassan, Ingrid Rönnelius och jag, samt Isa Öhman som arbetade och arbetar fortfarande med bildkonst i alla former. Fiber art, måleri, teckning och collage. Birgittas mönsterstil är verkligen personlig och egensinnig. Häftig! Ingrid är mera grafiskt ren och minimalistisk i sitt mönsteruttryck . Bitte är fena på att teckna människor, djur, växter och miljöer. Både Ingrid och Bitte är trendkänsliga fast på olika sätt som jag inte riktigt kan sätta fingret på.

Jag kommer att göra en utförligare presentation av var och en i senare inlägg.

Det var Birgitta som skapade vår symbol och logga ”Katten”. Här som skylt och sen som kort som vi skickade ut till öppet hus och till kunder. Hur det såg ut när vi tog över lokalen kan man ana på nästa bild. Sen kan man se hur roligt vi hade när det var fikadags, Birgitta, Bitte och jag. Isa höll i kameran och Ingrid var ute på uppdrag. Tygerna i bakgrunden handtryckte vi till vårt först öppna hus och som man kan se var det Katt-tema och schackrutigt som gällde. Det börjar kännas lite hett igen!

grafisk form och design: Birgitta Nyhrén

foto: Alex Karanikas

foto: Isa Öhman

foto: Isa Öhman

Mera handtryck

Ytterligare ett exempel på handtryck från Konstfackstiden. Den här myshörnan är från vårutställningen -79. Mönstret på kuddarna med flätmönstren härstammar från den första uppgiften i handtrycket i årskurs ett på Konstfack. De andra från fjärde och sista året. De funkade bra ihop.

I lingonserien

Idag är jag tacksam att jag sparat på prover och arbeten jag har gjort. I en pärm hittade jag de här handtryckta proverna som jag gjorde andra året på Konstfack, 1977. Det var småmönstrat som gällde då.

Det började med att jag gjorde lingonmönstret. Vi hade tidigare varit och tecknat på Skansen och jag hade skissat tupparna och hönorna som gick fritt ute på gårdarna. När jag såg likheten mellan mina svajiga lingonblad och tupparnas stiliserade stjärtfjädrar fick jag idén att använda detta på något sätt. Utnyttja tryckschablonerna cross over. Jag började skissa så att olika mönster skulle passa ihop rent tekniskt. Sen kom det roliga, att trycka och få fram tygerna ”på riktigt”.
Jag testade med en slinga i både positivt och negativt tryck. Den senare använde jag för att prova på reservagetryck med bären tryckta med reservagepasta, revervaget blev lite luddigt, inte så distinkt. Lövknippet kunde jag vända på och trycka ”dubbelt” så jag fick en lite större kvist. Småblommor och blad, småblommor och slinga, blåbär i stället för lingon. En massa olika kombinationer. Mönstergalningen var i sitt esse.
Lingonmönstret blev dukar och sjalar som jag sålde till vänner och på julmarknad.

slinga med bär i reservageteknik

Mattdesign till Japan

Som alldeles nybakad textildesigner 1980 fick jag och min kollega, Bitte Hassan, kontakt med ett japanskt företag som ville ha skandinavisk design för sina handtuftade mattor. Företaget hette Senko och de skapade ett varumärke som hette DEFINOS efter begynnelsebokstäverna i Denmark, Finland, Norway och Sweden.

Det var mycket seriöst upplagt från deras sida. Vi skulle lämna våra designskisser till Textilrådet som sedan skickade detta vidare till Svenska ambassaden där Senko sedan valde ut design. Alltså inte en chans att kopiera eller så. Ett engångsbelopp betalades ut och sedan fick vi royalty. Första gången sålde vi fyra mönster var. Det var fantastiskt tyckte vi. För detta arvode åkte Bitte och jag till Paris för inspiration.

Samarbetet med Senko pågick i tio år och höjdpunkten var när de bjöd oss till Japan. Första gången fick Bitte åka, sedan var det tänkt att jag skulle åka, dvs de tänkte att jag skulle komma dit ungefär samtidigt som jag födde mitt första barn. Jag fick vänta två år till och 1985 var jag i Japan i tio dagar. En kollega från varje deltagande skandinaviskt land var med och vi hade väldigt skojigt ihop. Vi var ute i visningsrum, på varuhus och hälsade på säljcheferna och vi fick hålla föredrag på pressklubben i Tokyo och på ett event i Fukuoka i södra Japan. Vi åkte runt, var även i Kyoto, Nagasaki, Beppu och Osaka. Vi fick bo på de flottaste hotellen och blev bjudna på allt. Så uppburen designer har jag inte varit sedan dess.

Designen här är inspirerad av samisk slöjd, mönster som är ristat i ben eller trä. Det var på beställning av Senko, de hade angett några teman.

80-tals vaxduk

Strömma Textil som jag jobbade mycket med på 80-talet tillverkade vaxdukar, egentligen plastad väv. Mönstret ovan gjordes som metervara, men de gjorde även avpassade runda dukar, där man hade fritt spelrum över hela ytan att komponera sitt mönster på. Fruktmönstret Tropic skissade jag med Stabilo Layoutpennor.

Den flitigas lampa

”Den flitigas lampa lyser över den flitiga slampan” var ett ordstäv som jag och mina Konstfackskompisar myntade och hade på väggen i vår gemensamma ateljé på skolan. Här är det jag som var flitig i går med att skruva ihop en ljuskrona i mecanostil av material från Clas Ohlson och lite jag hade hemma. Här ovan med både LED-ficklampor och stearinljus, nedan med släckta ficklampor. Det går ju bra att dekorera med mer naturbetonat material som kvistar, granris, äpplen eller löv, men jag föredrog den här blandningen. Lite julstämning igen.