Detta mönster har jag gjort för grossistföretaget Fondacos räkning. Jag blev kontaktad av dem för de hade hittat oss på internet och sett att det kommer mycket träd- och grenmönster från Virtuelli Design. Det blev påslakan och gardiner i två olika färgställningar och jag är nöjd med resultatet. Bilderna är från Fondacos hemsida. Originalfotot som mönstret bygger på är taget av Ilkka Timonen.
Vi skandinaver är kända för att vi gillar minimalistiska, grafiskt enkla mönster, det gör man även i Japan och de här mönstren är några exempel på vad jag sålt via min japanske agent till olika japanska företag.
I den här Ögoncacaokartongen förvarade vi julpynten när jag var liten på 50-talet. Jag ärvde den med julgranspynt och allt och använder den fortfarande till både nya och gamla pynt. Lådan är väl minst semiantik och loggan finns kvar om än i omarbetad form.
Den här tvärranden i positivt och negativt tryck köpte Hemtex i början av 2000. Jag gillar den fortfarande.
Det här trädet sålde vi till SVP Textil, egentligen som ett rapporterat mönster, men de bestämde sig för att göra ett stort träd avpassat på en 2-meters längd. Det blev ju jättebra. Och populärt. Året efter gjorde de silvertryck på svart botten av samma träd. Jag hittade det på ebay för några månader sen och bjöd på det för priset var så lågt, men det höjdes snabbt och det gick för 110 euro. Ursprungsträdet kommer från vår gata, Vasavägen i Rotebro. Det är en lönn och det står i ensamt majestät i en kurva i början av Vasavägen.
foto: Isa Öhman
Något år efter att vi slutat Konstfack var vi fem klasskamrater som sökte efter en gemensam arbetslokal. Vi hade haft några tillfälliga i olika konstellationer, vid Jästfabriken i Rotebro och på Bryggargatan i Stockholm.
Vi hittade en lokal på Katarina bangata på Söder. Året var 1980 och det coola Södermalm fanns inte ännu, men mysigt var det. Vi hittade en f.d. bilelektrisk verkstad, damen som var innehavare ville ha en överlåtelsesumma som vi tyckte var OK. Efteråt har vi nog tyckt att vi var väldigt optimistiska med tanke på lokalens standard. Det såg minst sagt krigsskadat ut och golvet var ”snäppet bättre än stampat jordgolv” som en av mina kollegor uttryckte det. Hon påstod också att det var en svängd hylla på den rundade väggen mot trapphuset som avgjorde att lokalen hade en potential.
Vad skulle vi då kalla oss som grupp? Det var den aktuella situationen då, man skulle vara en grupp, 10-grupp eller textilgrupp. Det fick bli Textilverkstan Katten. Kollektiv låg i tiden att vara individualist var inte politiskt korrekt. I själva verket var vi fem individer med fem olika viljor som hade rätt svårt att samarbeta om ett gemensamt projekt. Det var lokalen som fick ett namn egentligen. Fast en del syntes vi tillsammans och det ska jag berätta mera om sen.
Vi var fyra som jobbade med mönster, Birgitta Nyhrén, Bitte Hassan, Ingrid Rönnelius och jag, samt Isa Öhman som arbetade och arbetar fortfarande med bildkonst i alla former. Fiber art, måleri, teckning och collage. Birgittas mönsterstil är verkligen personlig och egensinnig. Häftig! Ingrid är mera grafiskt ren och minimalistisk i sitt mönsteruttryck . Bitte är fena på att teckna människor, djur, växter och miljöer. Både Ingrid och Bitte är trendkänsliga fast på olika sätt som jag inte riktigt kan sätta fingret på.
Jag kommer att göra en utförligare presentation av var och en i senare inlägg.
Det var Birgitta som skapade vår symbol och logga ”Katten”. Här som skylt och sen som kort som vi skickade ut till öppet hus och till kunder. Hur det såg ut när vi tog över lokalen kan man ana på nästa bild. Sen kan man se hur roligt vi hade när det var fikadags, Birgitta, Bitte och jag. Isa höll i kameran och Ingrid var ute på uppdrag. Tygerna i bakgrunden handtryckte vi till vårt först öppna hus och som man kan se var det Katt-tema och schackrutigt som gällde. Det börjar kännas lite hett igen!
grafisk form och design: Birgitta Nyhrén
foto: Alex Karanikas
foto: Isa Öhman
foto: Isa Öhman
Ytterligare ett exempel på handtryck från Konstfackstiden. Den här myshörnan är från vårutställningen -79. Mönstret på kuddarna med flätmönstren härstammar från den första uppgiften i handtrycket i årskurs ett på Konstfack. De andra från fjärde och sista året. De funkade bra ihop.
Foto: Annika Linné
Descotex som köpte vårt första grenmönster döpte det till Sarek. Det var rätt passande med tanke på att ursprungsbilden nedan är snöiga grenar. Från början lät vi tillverka det digitalt på Tobex. Ett avpassat tygstycke lagom att lägga på en säng som Ilkka hade på en utställning 2005 där han gjort olika produktförslag med foto som bas. Sarek i Descotex tappning är rapporterat och i lite mindre skala och används som solskyddsväv. Ursprungsfotot till Sarek finns nedan, därunder en bild från utställningen där också björkstammar blev till tapetlängder. Ett ustnitt av björkstammarna blev också rapporterat och producerades av Ecotapeter, först som velourtapet och sedan randrastrerat i kollektionen Eco Wood.
Foto: Ilkka Timonen
Foto: Ilkka Timonen
Ett litet problem uppstod. Prestigeous textile som köpte förlagan till mönstret Willow gjorde ett nytt mönster av samma träd, fast gjorde ett mindre träd med en fin topp. Det såldes i Sverige genom en grossist som jag glömt vilken det var. Vi hade sålt att helt annat träd, men i liknande skala till Svanefors textil. Svanefors var inte alls glada att det kommit ut ett för dem konkurrernade mönster på samma marknad. Nu kan man undra varför de skulle ha ensamrätt och dessutom med vilken rätt Prestigious textile gjorde oss oventande ett nytt mönster av vårt original. Det är lätt att som designer komma ikläm av andras agerande som man inte har kunnat påverka.
Willow
Så här såg mönstret ut som Svanefors textil köpte. Det är en rönn som växer utanför Rotebrokyrkan, mönstret kallades av Svanefors lustigt nog Björk. Det ses i bakgrunden nedan som panel.
Foto: Ilkka Timonen
Foto: Ilkka Timonen
Det lilla trädet på de röda blocken är samma ursprungsträd som finns i förra inlägget, det där med knixig topp. Tiimari köpte det mönstret på Heimtextil 2006. De använde det även på servetter, då sitter det en lite fågel i trädet.
Den svarvita serien är en björk från Rotebro. Originalmönstret ses nedan. Det köpte Åhléns in och placerade på en massa olika produkter: panelgardin, kudde, ljuslyktor, servetter och som här ovan på anteckingsböcker, tidskriftssamlare och notisblock. Kul med så olika produkter och några av dem finns fortfarande kvar i varuhusen.
Foto: Ilkka Timonen
Foto: Ilkka Timonen
My Surface Book 