Syrener ger väl en riktig försommarkänsla, något som behövs i snöslasket. Cellbes förvärvade mönstret för ett år sedan och det finns att köpa nu i deras webbshop.
Ojojoj, vad man sydde på 80-talet. Här är Simon, ett år, iklädd hängselbyxa sydd av Bitte Hassans design Harlekin för Åhléns, själv har jag ett par byxor sydda av min design Sunnan för Tampella. Harlekintyget använde jag även till att klä om en Sulky sittvagn som Simon hade. För övrigt är tröjan i patentstickning som Simon har på sig under byxorna sydd av två disktrasor! (Oanvända!) Jag har stickat muddarna. Kreativt värre…
Bitte Hassans design Harlekin för Åhléns.
Mitt mönster Sunnan för Tampella.
Mina barn, Simon och Emilia, ligger i kökssoffan som använts som juniorsäng av båda två. Den målade jag med äggoljetempera tidigt 80-tal, färgen håller än, numera fungerar den som just kökssoffa. Påslakanet här är sytt av min design Plopp för Åhléns. Väggarna är tapetserade med min första tapetdesign Smällkaramell för Durotapeter.
Min design Plopp, fanns i två andra färgställningar också:
Här tapeter Smällkaramell, som fanns i Duros kollektion i mer än tio år:
Ingrid berättar:
Under 80-talet tog Åhléns under flera år fram en kollektion metervara med design av svenska unga formgivare. Det var ett helt nytt grepp, tidigare köpte man in olika leverantörers väldigt konventionella textilier. På en relativt enkel billig men ok kvalitet, tryckte man djärva färgstarka mönster. Flera av mönstren köpte de från oss på Katten. Tygerna var tänkta till heminredning men användes väldigt ofta till kläder som byxor, kjolar och klänningar. Priset på tygerna hade man medvetet satt väldigt lågt och det blev succé!
Själv satt jag en dag på tunnelbanan och en tjej satte sig mitt emot mig. Då såg jag att hon var klädd i ”mitt” tyg. Hon hade en lila anorak på sig med mönstret!! Det var ovanligt kan jag säga och jättekul att se.
Nu hoppar jag lite i Kattens historia. Vid det här tillfället är tidningen Habit och intervjuar och fotograferar oss. Lokalen är nyrenoverad och Ingrid, jag och Birgitta poserar stolt framför vår nymålade Katten-skylt, nu i enbart svartvitt och utan ”Textilverkstan”. Tiden är sent 80-tal eller tidigt 90. På de andra bilderna poserar vi tillsammans med våra tyger. Det gula randiga med stiliserade blommor och det blommiga till höger på väggen är Ingrids design. Det gula och blå på väggen samt det rödrandiga är Birgittas. Lövmönstret med sågtandade löv är mitt och det har jag visat i ett tidigare inlägg.
Pimpinella tapet och tyg för Duro gjorde jag 1984. Det var en kort period när jag använde breda markerpennor. Jag jobbade fram ett rosmönster i ett slags impressionistisk mosaik med hjälp av markerpennorna. Så lätt det skulle ha varit att skanna in och göra rapporten och samtidigt behålla den ursprungliga spontaniteten i tecknandet! Det här var ju innan man jobbade digitalt med mönsterdesign. När Duro ville ha ett nytt original för att även trycka textil med helt andra rapportmått än tapetmönstret fick jag kämpa och det syns på slutresultatet tycker jag, det ser mera tillkämpat ut och inte så fritt tecknat som tapeten. Idag hade jag bara förstorat upp de bästa bitarna av ursprungsskissen och komponerat ihop. Både tapet och tyg.